Idag har jag en sån där dag då jag saknar alla där hemma extra mycket, min vistelse i Sverige känns inte verklig, som att det vore en otroligt fin dröm..Det roligaste var nog när jag kröp ner i en stor låda och farmor/farfar och mormor/morfar öppnade den, deras miner var oslagbara, mormor slängde igen lådan och farmor skrek som hon såg ett spöke! Lika när jag knackade på dörren hos Larsson, kändes overkligt att få krama om henne igen och träffa tjejerna, som att jag inte hade sett henne på hundra år men samtidigt så var det som vi hade träffats igår. Att få krama om mina fina bröder, bli ompysslad av pappa och mamma och mysa med kusinerna, det var härligt det!